• Töres Theorell. forskare och professor emeritus i psykosocial medicin
    Töres Theorell. forskare och professor emeritus i psykosocial medicin
  • Per Borgå, Överläkare i psykiatri
    Per Borgå, Överläkare i psykiatri
  • Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöspecialist hos fackförbundet Unionen
    Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöspecialist hos fackförbundet Unionen
  • Lars Bagge, psykolog
    Lars Bagge, psykolog
  • Börje Eriksson, författare och illustratör i boken
    Börje Eriksson, författare och illustratör i boken

Från förorden

"Vi tycks vara i ett skede av vår samhällsutveckling som ökar risken för mobbning på arbetsplatserna. Det är mycket jag-orientering, ständiga omorganisationer, betoning på att man skall vara utbytbar, oheliga allianser mellan dem som blir utsatta och dem som borde hjälpa. De som upplever att de inte kan påverka sin arbetssituation löper också störst risk att råka illa ut. Allt detta beskrivs på ett mycket levande sätt i Börje Erikssons bok som därför kommer att bli en viktig brandfackla i diskussionen kring psykosocial arbetsmiljö och Sveriges efterblivenhet i de här frågorna." 
Töres Theorell, forskare och professor emeritus i psykosocial medicin, rådgivare åt stressforskningsinstitutet. Mellan 1995-2006 föreståndare för Statens Institut för psykosocial medicin. 

 

"Ett av dagens stora folkhälsoproblem är den psykosociala arbetsmiljön, hur vi har det på jobbet. Vi är många som vill verka för en förändring och förbättring, men för att lyckas behövs mer kunskap och större förståelse.

Börje Erikssons bok ökar insikten om de socialpsykologiska mekanismerna, om hur strukturer kan ge utrymme för ondska och krossa individen, trots uttalade goda avsikter. Insikten skulle nästan vara outhärdlig, om författaren inte också, gradvis ger oss andra perspektiv och annan kunskap, bland annat om hur det kan se ut i andra länder. Ondskan ligger i glappet mellan de uttalat goda intentionerna, som vår arbetsmiljölagstiftning bjuder, och tillämpningen av samma lagstiftning som lämnar den utsatta i fortsatt utanförskap, utsatt för fortsatt karaktärsmord utan att han får komma till tals och utan att de skyldiga hålls ansvariga.

Trots det tunga ämnet lämnar boken kvar en känsla av hoppfullhet, som kommer ur det personliga exemplet; författaren som lyckats skapa struktur i kaos och meningslöshet och som förmått omvandla ett personligt trauma till kunskap för oss alla. Det är en viktig kunskap som manar till handling."
Per Borgå, överläkare i psykiatri, verksam inom Akademin för Trauma och Kultur, tidigare chef för forsknings- och utvecklingsenheter inom Stockholms läns landsting, samt forskare vid Karolinska Institutet.

 

"Börje Erikssons bok om både hans egen historia men även redovisningen av ett antal andra drabbades historia, samt intervjuer med relevanta personer inom problemområdet, fyller här en stor lucka och bidrar till att skapa genomlysning och öppenhet kring en av de stora och tabubelagda frågorna i svenskt arbetsliv idag."
Lars Bagge, legitimerad psykolog. Under mer än trettio års tid behandlat många som blivit drabbade av dålig psykosocial arbetsmiljö.

 

"I ett samhälle som vårt, där det blivit allt mer stigmatiserande att inte klara av att prestera till 100 procent hela tiden, finns stora risker att hårda utstötningsmekanismer aktiveras. I samhällsstrukturen finns också inbyggda stressfaktorer när man exempelvis drabbats av utmattningsdepression, så som rigida regler och snäva tidsgränser i sjukförsäkringen, som ofta är direkt kontraproduktiva och motverkar långsiktig hälsa. Att ta diskussioner om mobbing och dess orsaker är ofta förenat med svårigheter, lojalitetskonflikter och svåra avväganden - inte minst för de fackligt aktiva. Detta får dock inte förhindra oss från att ta dessa frågor på största allvar. Den aktuella boken kan förhoppningsvis bli en väg in i en bredare diskussion om vad vi gemensamt kan göra för att skapa ett mer öppet och välkomnande arbetsliv." 
Kjell Rautio, välfärdsutredare Landsorganisationen (LO)

"Många är de samtal jag haft med medlemmar som ringt och gråtit i telefon.

Personerna signalerar en känsla av utlämnande, de låter svagt misstänksamma och osäkra på om någon är intresserad av deras långa historia med de många förvecklingarna. De är uppriktigt frågande inför hur det kunde bli så här fel, hur just de kunde drabbas av mobbning, men sväljer den sista stoltheten, för ”så här kan det väl ändå inte få gå till?!” Redan vid samtalets första inledande suck hör man att det här är ett samtal som kommer överstiga åtminstone en timmes tid. För att sedan följas av åtskilliga timmar och dagar för att försöka reda ut ett svårt och utsatt läge. Personerna har alla det gemensamt att de vill bli trodda och få hjälp.  

Facket är ofta det sista halmstrået – som om även det stödet fallerar – kan skapa en livslång tillitsbrist gentemot rättvisan, hos de drabbade. Fackförbundets företrädare försöker ofta lösa problemet på det sätt man behärskar bäst, varför man tar till arbetsrätten och fixar ett avgångsvederlag. De mobbade medlemmarnas önskan kan vara upprättelse/en ursäkt, ekonomiskt skadestånd samt att förövaren straffas.

Dessa grundläggande frågor – som skulle hjälpa individen att komma vidare med sitt trauma -ligger dock till stor del utanför fackets mandat. Att i ett sådant läge ”få hjälp” att bli av med jobbet, kan istället ses som en stjälpning. Förväntningar stämmer inte överens med utfall. ”Man kan ha rätt utan att få rätt”, är en gammal devis i sammanhanget. Fackförbund måste våga möta de utsatta och lyssna på dem och deras behov. Men utöver arbetsrätten finns tyvärr inte mycket konkret hjälp. Till exempel har arbetsmiljörätten inte erbjudit mycket stöd och inte många prejudicerande rättsfall.

Det är problematiskt att nå framgång i de organisatoriska och strukturella frågorna, som mobbningen ofta bottnar i, men man får kämpa med detta, om och om igen!  

Arbetsmiljöverkets föreskrift på området ses som tandlös och inga sanktioner kopplas till den, för att komma åt systematiserat syndabocksbeteende eller allmän kränkande behandling på arbetsplatser. Det blir lätt moment 22, om arbetsgivarrollen och förövarrollen sammanfaller, eftersom arbetsgivaren ska utreda sig själv, och ansvarar för att ordna den positiva arbetsmiljön. Allt detta är utmaningar som Unionen jobbar på att förbättra, på olika fronter.    

Börje Eriksson har i flera år visat ett outtröttligt engagemang i mobbningsfrågorna. Hans egna erfarenheter i kombination med en i sammanhanget viktig distans till den egna kränkningen har gjort att Börje belyst vuxenmobbning på ett mångsidigt sätt, och genom mångsidiga metoder – filmer, antimobbningsföreningar, delaktighet i konstinstallation, riksdagsnätverk, debattartiklar, upprop, seminarier, kontakter med sakkunniga etcetera. Därigenom har han lyft upp mobbningsfrågan från arbetsplatserna och de interpersonella relationerna till ett arbetslivs- och samhällsproblem samt pekat på utmaningarna gällande lagstiftning och behoven av politiska initiativ.

Börje har genom sitt författarskap och övriga aktiviteter flyttat på många stenar och gläntat på många dörrar för att åstadkomma förändring. Det går inte att ta miste på frustrationen som lätt blir ett resultat av systemets trögroddhet. Jag tror inte Bakom Leendet är Börjes bokslut över detta område, utan en avstamp inför nya utmaningar." 
Martine Syrjänen Ståhlberg, arbetsmiljöspecialist på Unionen med över en halv miljon medlemmar.

"Som professor i folkhälsovetenskap har jag de senaste 10 åren forskat kring mobbning på arbetsplatsen utifrån de mobbades egna upplevelser, vad som görs på arbetsplatsen för att förebygga och bekämpa detta problem samt att utveckla ett interventionsprogram och att utvärdera detta.

Mobbning är ett djupt trauma, där samma symtom framkommer som efter trauman från krig, tortyr och våldtäkt. Det som gör processerna så förödande är att de som utsatts är att yrkeskompetensen tas från den utsatte och att också hennes/hans identitet förändras. Trösten i denna svåra situation är att den drabbade kan komma över mobbningen genom bearbetning av händelserna, en upprättelse och att finna en ny mening i livet.

Det starkaste intrycket i boken ger Börje Erikssons bearbetning i form av reflektion och en vilja att förstå, vilket löper som en röd tråd genom hans egen och de andras berättelser.

Jag menar att dessa berättelser är viktig del i att bryta tystanden kring mobbning och även andra psykosociala frågor i organisationerna. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska klart innehålla även de psykosociala frågorna och inte bara de fysiska. Mobbning är en psykosocial fråga och utgör en riskfaktor för ohälsa som enligt tillägget i arbetsmiljölagen (2010) arbetsgivaren är skyldig att förebygga och utreda.    

Boken rekommenderas att läsas av chefer, arbetsmiljöansvariga och fackliga ombud som har formellt ansvar för en god arbetsmiljö samt de som är intresserade av dessa frågor. Den kan också bidra till en ökad förståelse av mobbning genom att ingå i utbildningar av olika slag." 
Margaretha Strandmark, professor i folkhälsovetenskap på Karlstads universitet

 

"Sommaren 2012 träffade jag Börje Eriksson första gången. Det var i ett skrivande sammanhang och den kvällen gav han mig en manusbunt "att kika på". Men sömnen hade svårt att infinna sig med läsningen. Texten gick rakt in med berörande frågor som ligger mig tätt om hjärtat.

Arbetslivsmobbning kan drabba vem som helst. I ett allt mer osunt arbetsliv där människor pressas till obetald övertid, oklara och felaktiga uppgiftsbeskrivningar, angiveri och förtal blir det allt svårare att hålla ihop leendet. Hela sammanhang brister. Härskarteknikerna är i fullt svang, familjer och sociala sammanhang knäcks runt den som blivit utsatt.

Börje går till botten med att finna de djupaste skälen till dessa komplexa förhållanden och visar dessutom att det inte finns någon individuell skuldbörda hos den som blir utsatt för mobbning. Däri ligger också hoppet om att med en annan ordning, en annan lagstiftning, kunna stävja en av de största orsakerna till ohälsa och höga sjukskrivningstal.

Börje Eriksson vågar med sin bok "Bakom leendet" sätta fingret på ett av de riktigt stora problemen i vår tid."  
Elisabet Markkula Norin, skrivpedagog

"Kan texten bidra till diskussionen om ett friskare arbetsliv känns det fantastiskt."
Börje Eriksson, författare